Namnet Timan eller hur det har gått i arv i en släkt

Namnet Timan eller som det skrevs tidigare Tideman är ett mycket ovanligt förnamn. Jag har i min släktforskning bara stött på ett fåtal med detta namn. Eftersom jag själv härstammar från ett par Timan i Åraslöv by i Vinslövs församling i Kristianstads län, så beslöt jag mig för att försöka kartlägga namnets utbredning och även se hur ett ovanligt namn sprids i en släkt.

Eftersom jag som sagt har anknytning till släkten i Åraslöv har dessa självklart blivit huvudmålet för mitt intresse. Släktutredningar utifrån efternamn finns det gott om och är vanliga, men det är ganska ovanligt att man gör en släktutredning utifrån ett förnamn, så detta är en ny erfarenhet för mig.


Svunna tiders namnskick
Namnskicket i gångna tider skiljer sig ganska mycket från dagens. För det vanliga folket så använde man patronymikon, dvs barnen fick sina efternamn från faderns förnamn, t.ex. Per Anderssons barn heter Persson respektive Persdotter i efternamn. Vidare gick namn i "arv" i större utsträckning än idag. Det är vanligt att man ser namnföljden Per Svensson - Sven Persson - Per Svensson - Sven Persson i de olika generationerna.

Man döpte gärna sina barn efter avlidna släktingar. Detta är en hel vetenskap i sig, men tyvärr har jag inte hittat några större utredningar om detta så intressanta ämne. Astrid Sondén har i en artikel Den bundna namngivningen i Släkt och Hävd nr2 1959 behandlat ämnet. Hon ger ett exempel, som är taget från Loshult i norra Skåne.

Astrid skriver:
"För det namnskick, som här avtecknar sig, synas följande regler gälla:

Huvudregler.
I   Barn bör uppkallas efter föräldrarnas närmaste anförvanter.
II  Endast efter döda anförvanter får namngivning ske.
Rangordningsregler.
Namngivning utan valmöjligheter:                           1)  Föräldrar.
                                                                                       2)  Föräldrars makar i tidigare äktenskap.
                                                                                       3)  Far- och morföräldrar.
Namngivning med begränsade valmöjligheter:      4)  Förfäder i generation III och IV, föräldras syskon, möjligen även föräldrars styvsyskon.

Av dessa regler synes de om namngivning efter död föräldrar och efter föräldrars makar i tidigare äktenskap varit de som hållit sig längst.
En viss jämställdhet mellan fäderne- och mödernesidan synes eftersträvas, vilket blir möjligt genom namngivningen med begränsade valmöjligheter. Stundom blir ett val nödvändigt även inom grupp 3), t.ex. om både ff och mf äro döda. Det har tills vidare icke kunnat avgöras, om något förträde ges fädernesidan eller eventuellt mödernesidan. Det synes icke osannolikt, att individuella faktorer här fått fälla utslaget, även om det i ett patriarkaliskt organiserat samhälle kanske ofta legat nära att gynna fädernesidan.
Vidare kan påpekas, att det emellanåt förekommer, att ett barn ges samma namn, som ett äldre syskon, vilket fortfarande lever (En forskare med ingående kännedom om Göingebygdens släkter har påpekat för mig att det i Loshult på 1660-talet fanns tre gifta män Per Esbjörnsson, som voro bröder). Troligen är anledningen härtill, att två förfäder haft samma förnamn. Företeelsen behöver dock närmare utredas.
Ett exempel från Loshults socken kan visa, hur systemet verkar under okomplicerade förhållanden:
 
fff Jon Andersson Död före 1700 ff Jöns Jonsson död 18.12.1717
ffm Sissa Fröstensdotter Död före 1700 fm Kristina Jeppesdotter död 16.4.1708
fmf Jeppe Andersson Död före 1700 mf Jeppe Månsson död 25.3.1702
fmm Pernilla Pedersdotter Död före 1700 mm Lisebeth Mattisdotter död 22.11.1715
mff Måns Clemmetsson Död före 1700 f Jeppe Jönsson död 17.3.1741
mfm Thoa Persdotter Död före 1700 m Maja Jeppesdotter död 10.10.1725
mmf Matthis Dödsår okänt
mmm Maja Dödsår okänt

Barn:
1) Jon född 22.9.1701 namn efter fff
2) Thoa född 1.1.1704 namn efter mfm
3) Jeppe född 11.9.1706 namn efter mf
4) Håkan född 26.2.1709 n.e. en farbror
5) Kirstin född 3.11.1711 namn efter fm
6) Pernilla född 19.2.1714 namn efter fmm
7) Matthis född 18.8.1716 namn efter mmf
8) Jöns född 22.5.1719 namn efter ff
Dessutom tydligen barn, vilka dött odöpta. Vid moderns död 1725 levde barnen 1)-7). Jöns dog 26.5.1719. Ingen av föräldrarna hade tidigare varit gift.

1) När den förste sonen föddes, levde både ff och mf, och deras namn kunde alltså ej komma ifråga. Valet av namnlåtare föll på fff. 2) Vid nästa barns födelse, en dotter, levde både fm och mm  och voro alltså ur räkningen. Eftersom första barnet fått namn från fädernesidan, var det nu mödernesidans tur att bli representerad, och flickan uppkallades efter mfm. 3) När en son föddes 1706 var mf död, och det kunde icke komma ifråga annat än att uppkalla barnet efter mf. 4) Mödernesidan hade nu fått två representanter, och när en ny son såg dagens ljus 1709, borde hans namn rättvisligen tagas från fädernesidan. ff levde fortfarande, och föräldrarna hade alltså begränsade valmöjligheter inom gruppen 4. Pojken kallades då Håkan efter en farbror, som avlidit 17.6.1706 vid 20 års ålder. (Farbrodern var nyss död, då andre sonen föddes, men kunde då omöjligen gå före mf). 5) fm dog 1708, och den dotter, som föddes 1711, måste alltså uppkallas efter henne. 6) Begränsade valmöjligheter förelågo emellertid beträffande den 1714 födda dottern, ty mm levde då ännu. Flickan kallades Pernilla efter fmm. 7) När 1716 åter en son skulle givas namn, kunde ju namnet knappast tagas från den redan något överrepresenterade fädernesidan, ty ff, som levde, kunde ej ifrågakomma, och fff:s och fmf:s namn funnos redan i barnaskaran. Barnet uppkallades efter mmf. 8) Sonen, som föddes 1719, måste kallas Jöns efter ff, som dött 1717. mm:s namn saknas bland barnen, vilket är det enligt reglerna är korrekta med hänsyn till hennes dödsår.

När någon av föräldrarna eller båda ha barn i flera äktenskap, blir namngivningen mera invecklad. Regel 2) träder då i tillämpning, och vidare är det flera farföräldra- och morföräldrapars namn, som återspeglas i barnskaran. En analys av namngivningen i ett senare äktenskap blir missvisande, om man saknar tillräckliga uppgifter för bedömande av namngivningen i tidigare äktenskap.

Det är uppenbart vilket praktiskt värde det måste ha, om man i släktforskning kan räkna med, att vid tiden ifråga och inom det aktuella området själavandringsreglerna konsekvent tillämpades. Befinner man sig i den för släktforskaren så vanliga situationen, att man känner föräldrarnas fullständiga namn och alla barnen med namn och födelsedata, och uppgifterna är att gå vidare och - utan stöd av husförhörslängder - finna närmast äldre generation, blir det vanligen ett långvarigt sökande med många möjligheter till förväxlingar. En namnanalys kan här snabbt leda till målet. Det ovan anförda exemplet från Loshult må tjäna som illustration.

När Jeppe Jönssons och Maja Jeppesdotters älste son kallas Jon, innebär detta, att både ff Jöns och mf Jeppe levde vid barnets födelse, ty eljest hade det måst uppkallas efter någon av dem. Den andre sonen kallas Jeppe, och man vet alltså, att mf Jeppe bör sökas i dödboken sept. 1701 - sept. 1706 (han dog 23.3.1702). ff Jöns måste ha dött mellan Matthis och Jöns födelser och bör sökas 18.8.1716 - 22.5.1719 (hon doh 18.12.1717. Har man sedan funnit, att Jöns Jonsson var gift med Kristina och Jeppe Månsson med Lisebeth, kan namnanalysen gå vidare. Kristina bör sökas i dödboken jan. 1704 - nov. 1711 och hittas där 1708. mm Lisebeth bör sökas efter Pernillas födelse 19.2.1714 och påträffas 22.11.1715. Man vet nu, att de manliga i genartion III hette Jon, Jeppe, Måns och Matthis. Återstår då att förklara namnet Håkan. Fadern befinnes ha en bror med detta namn, och denne måste alltså vara död före mars 1709. Hade han ej hittats i Loshults dödbok, hade det legat nära till hands att förmoda, att han dött i kriget och att underrättelse härom nått hemorten.

Nu är emellertid utgångspunkten för namnanalysen - själavandringareglernas tillämpning - en osäker faktor. Tillsvidare sakna vi närmare kännedom om reglernas utbredningsområde under äldre tider, och vi veta, att vid tiden för våra svenska kyrkoböcker var detta namnskick på väg mot upplösning. Namnanalys måste därför ske med försiktighet och kompletteras av andra indicier. Dock är namnanalys enligt min erfarenhet ett oumbärligt hjälpmedel, när det gäller forskningar i 1600- och 1700-talens skånska kyrkoböcker. Den anvisar tidsbesparande genvägar, ger möjlighet att korrigera fel samt ger avgörande stöd åt eljest svag bevisning".

Astrid Sondén avslutar sin artikel med följande uppmaning och förhoppning: "Det vore önskvärt, att den bundna namngivningen bleve föremål för grundligare studium, särskilt ur synpunkten av dess geografiska utbredning".

Är det någon som har forskat på detta, så är jag mycket tacksam om ni ville skriva en rad till mig om det, för jag är ganska osäker på det här och det skulle vara intressant att få veta mer.


Namnet Timan / Tideman:
Namnet Tideman är av tyskt ursprung, en smekform av Didrik. Namnet har funnits i Norden sedan medeltiden och inkom sannolikt först till städerna med tyska handelsmän. Det finns belagt redan 1282 i Stockholm. Därefter spred det sig  i en del bygder till allmogen, dock utan att någonstans bli särskilt vanligt. Det förekommer bland allmogen i Norrland, men finns också belagt i östra Småland på 1500-talet, enligt »Personnamn från medeltid och 1500-tal», sid. 58. Det ska också i sin tur ha gett upphov till en smekform Timme (Svenska personnamn, sid. 46). 

Släkten och namnet i Vinslövstrakten, dvs mina släktingar
Jag har i kyrkoböckerna för Vinslöv lyckats att spåra släkten tillbaka till omkring 1609, då en Tideman Pedersen föddes. Årtalet 1609 kommer från en åldersuppgift när han dör. Med tanke på att släkten håller sig i Åraslöv i Vinslöv hela tiden, så talar mycket för att de har bott där även tidigare. I de på Rigsarkivet i Köpenhamn bevarade Ekstraskattemandallerna (=ES) för Helsingborgs län, som Vinslöv låg i på den tiden har jag lyckats att spåra namnet tillbaka till 1584, då en Timand Pedersen bodde i Åraslöv. Timand Pedersen återfinns i ES 1584 och 1596, som Leiebonde i Åraslöv. I ES 1606 och i jordeböckerna för 1626, 1629 och 1632 finns en Peder Timandsen i Åraslöv. Han står som Jordeger. Även om inget är bekräftat, så talar namn och bostadsort mycket för att Tideman Pedersen (f.1609) pappa var Peder Timandsen, som i sin tur var son till Timand Pedersen.

Nedan har jag ritat upp familjeträdet för denna släkt. Jag har bara tagit med de grenar som innehåller namnet Timan. Det är mycket intressant att se hur namnet lever vidare i generation efter generation. Jag har mycket mer information om släktingar, så om du är intresserad av att veta mer eller vill skriva något till mig så kan du nå mig här. Alla orter ligger i Vinslöv om inget annat anges.
Namnet har även gett upphov till efternamnen Timm, Thiman och Tideman.

Orter:
Släkten har framför allt bott i Åraslöv. Har de flyttat så har det blivit till närliggande byar och församlingar. Ättlingar till stamfadern Timand Pedersen har bott på följande platser:

Åraslöv:
Eftersom släkten har bott nästan hela tiden i Åraslöv, så tänkte jag berätta lite om stället.
Namnet skrevs 1465 Arretzløøf. Namnet är sammansatt av två delar. Den första delen innehåller möjligen en yngre genitiv form av mansnamnet Are och andra delen är lev eller löv, som betyder efterlämnat arvegods. Alltså betyder namnet Ares efterlämnade arvegods.

Det finns ett gravfält, bestående av skeppssättningar och resta stenar. Detta började toligen anläggas under århundradena närmast efter Kristi födelse. Det finns även två hällkistor eller dösar från stenåldern i Åraslöv.

Åraslöv är förutom namnet på byn, namnet på en herrgård, som har tillhört medlemmar av ätterna Falkengren, Silfverskiöld, Gyllenkrook och Barnekow.

Byn Åraslöv består av 20 nummer. 1861 såg det ut så här. Inom ( ) förhållandet 1720:
1: Ägare baron C.A.Gyllenkrook. ( ). 2: Brukas av baron C.A.Gyllekrook. (Insockne frälse). 3: Insocken frälse. (Krono). 4: Krono. (Krono). 5: Utsockne frälse. (Insockne frälse). 6: Insockne frälse. (Krono). 7: Egen ägare. (Skatte). 8: Skatterusthåll. (Skatte). 9: Ägare baron C.A.Gyllenkrook. (Skatte). 10: Ägare baron C.A.Gyllenkrook. (Krono) 11: Insockne frälse. (Insockne frälse under Oretorp). 12: Utsockne frälse. (Insockne frälse). 13: Skatterusthåll. (Skatte). 14: Utsockne frälse. (Insockne frälse under Oretorp). 15: Kaptensboställe. (Boställe, bebos av en kvartermästare). 16: Insockne frälse. ( ). 17: Insockne frälse. ( ). 18. Säteriet, äges av baron C.A.Gyllenkrook. (Krono) 19: ?. (Insockne frälse). 20 (Hönnemölla) Utsockne frälse, äges av greve Hamilton. (Krono).


Från Danmarks Gamle Personnavne av Gunnar Knudsen, Marius Kristensen under medverkan av Rikard Hornby. Band 2. 1941 hämtas följande sammanställning om namnet Thideman och liknande. Jag har bara tagit med de poster som förekommer i Skåne. En * efter datumet betyder att orginalet är förstört. Det existerar bara en avskrift.
 
År
Datum
Förnamn
Efternamn
Text
Källa
Kommentar
1327
22/10
 Tidemannus Albus Fogde i Falsterbo
1346
22/12
 Tithemanni Præst i Åhus [gen.] efter datumet
1397
21/9*
 Tideman Skiller Till stede i Malmø
1422
7/1*
 Tiideman Danskes Malmø [gen.] efter datumet
1452
7/12*
 Pether Tidhemanssen Sognepræst i Hyby
1473
5/5
 Anders Tidemandsen Bonde i Oxie
1477
28/4
 Tideman Gherlagssen Fogde i Ellinge, Harjager
1496
6/11
 Tydeman Gherlagssen Borgare i Malmø
1499
6/12*
 Tydemandt Bonde i Torna hd
1582
 Tidemannd N. Malmøhus län mtl
1584
 Thimannd Pedersen Helsingborgs län mtl
1612
 Thidmand Oluffsen Varbergs län mtl

Hittills okopplade:
Jag har under min jakt på folk med namnet Timan eller Timansson stött på ett antal som jag ännu inte har lyckats att koppla till den ovanstående släkten. En del går säkert att koppla, jag har helt enkelt inte hittat kopplingen ännu, men det kommer. Andra är mer osäkra om de hör till släkten ovan (OBS Bara personer från Skåne är medtagna, det finns personer med namnet lite varstans i Sverige):

Källor:
Senast ändrad och © 12 december 1998 av Niklas Hertzman <niklas.hertzman@telia.com>